måndag, november 21, 2005

Trollbunden - Jane Green

Jag älskar chiclit. Förhandsbeställer nya böcker av Marian Keyes så fort det går. Slukar allt av Helen Fielding. Skrattar högt och våndas samtidigt med Anna Maxted. Till exempel.

Här har vi då
Jane Green. Jag gillade Mellan raderna och Babyfeber skarpt.

Trollbunden handlar om Alice som är gift med Joe, snyggingen av alla snyggingar. Hon trånade efter honom redan som liten när han var kompis med hennes bror. De träffas som vuxna och gifter sig men livet med Joe blir inte riktigt som Alice tänkt sig. Joe tillbringar all sin tid på jobbet och Alice träffar honom nästan bara på de stela och snobbiga tillställningar som Joe kräver att hon följer med honom på. Tillställningar som hon hatar. Det går rykten om att Joe har affärer med andra kvinnor och Alice gör sitt bästa för att ignorera dem. När det flyttar till New York ser Alice det som en ny chans för dem.

Betyget blir sådär. I ärlighetens namn känns den mer som Harlequin än chiclit. Lite väl mycket "den fula ankungen som träffade den snygge mannen och han gjorde henne vacker och hon levde bara för honom men sen ledsnade hon och började ett nytt liv".

Boken tar sig mot slutet, när Alice slutar att vara den undergivna glamour-hustrun. Då finns det ett fåtal stunder när jag myser i alla fall litegrann.

Jag saknar skratten. Jag saknar igenkänningen. Jag saknar farten. Magin. Att önska att man fick byta liv med bokens huvudperson, om så bara för en minut.

onsdag, november 16, 2005

Må döden sova - Anna Jansson

En gravid kvinna tar livet av sig genom att hoppa ut genom fönstret från Cherionkliniken, en ultramodern fertilitetsklinik ledd av Samuel Göthe. En annan kvinna kör av vägen när hon tror sig ha kört på en man. Ingen man återfinns och kvinnan klarar sig undan med lindriga skador. Dock beter sig kvinnan mycket underligt och skrapsåret hon fått på sitt knä slutar inte att blöda.

Maria Werns privatliv fortsätter att trassla. Ljuset i tillvaron är att hennes bästa kompis Karin, som tidigare bodde i Uppsala har flyttat till Kronviken tillsammans med sin nya sambo Julius. Karin lyckas äntligen att bli gravid, tack vare Cheironklinikens metoder. Under graviditetens gång beter sig Karin allt konstigare och Maria anar snart ett samband mellan sin väninna och fallen med de två andra kvinnorna...

Detta är enligt mig
Anna Janssons hittills bästa bok . Att hon själv arbetat som sjuksköterska märks tydligt, det är otroligt intressanta resonemang hon för kring vår sjukvård i Sverige. Det absolut bästa med Anna Jansson är just hennes förmåga att väva in viktiga iakttagelser om vårt samhälle på ett naturligt sätt i intrigen. Det är genomtänkt, välskrivet och varmt - trots allvarligt ämne och ond bråd död. Jag imponeras också över de trovärdiga personporträtten, över verklighetstrogna dialoger och tydligt uppmålade miljöer.

Om du ännu inte läst Anna Jansson så har du trevliga stunder framför dig!

onsdag, november 09, 2005

Alla de stillsamma döda - Anna Jansson

Jag är fast.

Anna Jansson ligger nu på min favorit-lista över kvinnliga svenska deckarförfattarinnor tillsammans med Camilla Läckberg, Mari Jungstedt och Liza Marklund.

Alla de stillsamma döda är den andra boken i serien om kriminalkommisarie Maria Wern.

Rosemarie Haag anmäler sin man Clarence Haag försvunnen och Maria tar sig an fallet, trots att hon motarbetas av kollegan och tillika mansgrisen Himberg som menar att maken givit sig av på eget bevåg för att återvända när han sovit ruset och nattens ansträngningar av sig. Marias känsla av att Rosemaries situation inte är som den borde visar sig stämma... Utredningen utvecklas till en av de värsta som länskrin någonsin ställts inför.

Samtidigt som Maria jobbar stenhårt utredningen kämpar hon med att få familjelivet att gå ihop. Svärmor fortsätter att lägga sig i, det ständigt dåliga samvetet för barnen gnager och maken Krister beter sig underligt och undviker kroppskontakt med Maria.

Anna Jansson skriver väldigt bra och allt från karaktärer till miljöer, intriger och Marias tankar om familj och liv känns genomtänkta och verklighetstrogna. Bland Marias kollegor finns de klassiska deckar-karaktärerna; den arga och kvinnofientliga, mansgrisen som kommer med sexistiska kommentarer, den sympatiske och erfarne, den blyge och hemligt förälskade, den uppsluppna osv. Men det gör inget, för alla karaktärer känns som sagt genomtänkta och intressanta och känns trots allt inte som kliché tycker jag.

Trots mord och svek så finns en innerlighet i Anna Janssons sätt att skriva som tilltalar mig. Den här boken är mycket bättre än den första i serien och jag kommer att sluka de efterföljande så fort som möjligt!

fredag, november 04, 2005

Om du missade Martina Haag på Kobra på SVT igår...

...så kan du se reprisen på söndag 6 november kl. 12:15 på SVT2!

Mera Martina åt folket! :-)

onsdag, november 02, 2005

Hur man närmar sig ett träd - Eva Dahlgren

Fantastiska Eva Dahlgren. Hon är min idol. Egentligen kanske jag inte får kalla henne för det, för jag har bara en samlingsskiva och två böcker inklusive denna, men jag kallar henne för det ändå. Det känns bra. Eva Dahlgren - min idol. Ända sedan jag såg henne i julshowen "Stjärnklart" för ett antal år sedan så har jag fascinerats av henne. Hennes humor, hennes djup, hennes röst, hennes fantastiska texter och hennes varma ögon. Hon ger mig lugn.

Jag placerar denna bok i "feel-good" facket. För mig, som själv drömmer om att leva på att skriva i någon form, är detta som näring till en trött kropp.

Jag har alltid trott att konstnärer som Eva får orden till sig som en gåva. Att de bara kommer. Här får jag bekräftat att jag har helt fel. Det är en kamp rakt igenom. Precis som alla andra så tvivlar Eva på sin förmåga, hon är rädd att inte duga, känner sig patetisk.

Att få följa med Eva på hennes resa i skapandet av hennes nya skiva är enormt inspirerande och intressant. Att få veta hur hon jobbar. Jag kunde i alla fall inte tro att hon, precis som vem som helst, jobbar mellan åtta och fem i en studio som hon kallar sitt kontor. Med undantag för alla de inspirationsresor som hon åker på med jämna mellanrum tillsammas med hustrun Efva.

Det här är en rolig bok. Eva visar mig återigen att hon har en härlig humor. En otrolig självdistans och viktiga åsikter. Jag blir ännu mer övertygad om att hon är den fanstastiska kvinna som jag länge trott att hon är.

Och trots att jag inser att Eva är precis som de allra flesta av oss kvinnor så avundas jag ändå hennes livsstil. Alla hennes resor. Friheten. Hennes promenader genom stan för att hitta orden. Landstället i skärgården. Den oändliga kreativiteten. Musikaliteten. Förmågan att trollbinda med ord.

Skivan är ännu inte inköpt men den står överst på önskelistan. Nu när jag läst om färden till den färdiga skivan, om kampen för den rätta känslan, är jag väldigt nyfiken på resultatet.

Läs den här boken om du behöver ny inspiration. Om du är nyfiken på en konstnärs liv. På en fantastisk kvinnas tankar, arbete och liv. På en varm själs resa genom livet.

tisdag, november 01, 2005

I taket lyser stjärnorna - Johanna Thydell

Om du dör mamma, då tar jag självmord.
Det gör jag.
Då tar jag självmord.
Nej, förresten. Det heter inte ta självmord.
Det heter begå självmord
och det heter ta livet av sig.
Alltså.
Om du dör mamma, då tar jag livet av mig.


dikt av: Jenna Wilson
ämne: svenska
klass: 7C

Så börjar denna fantastiska bok måste läsas av alla tonårsföräldrar och alla som någon gång tänker bli tonårsförälder. Alla som haft cancer i sin närhet. Och alla andra också.

Jenna Wilson är 13 år. Hennes mamma har cancer. Jenna älskar sin mamma men skäms, vill inte att andra ska se henne. Skräcken för att mamma ska försvinna är enorm. Samtidigt går hon igenom puberteten med allt vad det innebär med förälskelser och kompisar. Den stora kärleken Sakke som hon gör allt för att bli sedd av och klassens tuffaste tjej Ullis-Knullis som Jenna hatar. Detta kan nog alla känna igen sig i.


Detta är en sådan otroligt rörande bok. Den ger en sådan insikt i hur det är att vara barn till en förälder med cancer. Alla motstridiga känslor. Både sorg och skam. Rädsla. Boken ger också värme genom att visa den starka kärleken mellan en tonårsdotter och en fantastisk mamma.

Utöver detta så påminner den om hur det är att vara tonåring. Alla känslor man går igenom. Hur man vill passa in. Hur de vuxna inte förstår någonting.

En bok för ungdomar som bör läsas av alla vuxna!

Skilda verkligheter - Marianne Fredriksson

Nu måste ni lyssna (läsa) noga. Detta är en bok som måste läsas.


Angelica och Jan möts och blir blixtförälskade. Deras kärlek växer sig oerhört stark men de kommer från skilda verkligheter, eller, de har olika världsbilder. Angelica är vad man kan kalla "flummig" medan Jan ser allt utifrån vetenskapen. Det som förenar dem är deras respektive trassliga barndom samt rädslan för att förlora varandra. Boken är en resa genom deras relation och deras kamp för att kunna leva tillsammans, för att kunna fungera som människor.


Det som retade mig lite med boken är dialogerna mellan personerna. Mig veteligen så pratar och agerar människor i allmänhet inte på det viset. I Jans och Angelicas värld har alla i deras närhet ett förvånandvärt djup och självinsikter som gör en grön av avund. Alla tycks ha något klokt att dela med sig av och känslorna svallar hos alla. Men efter ett tag så slutade jag reta mig och bestämde mig för att njuta istället, njuta av dessa otroliga relationer människor emellan! Och det ÄR ju faktiskt en fiktiv historia.


Dessutom är det en lärorik bok (alla fakta är sanna), jag får veta mycket om det mänskliga väsenet, om hur hjärna och själ fungerar och samverkar. Mycket intressant!
Jag njuter genom hela boken och mina tankar spinner egna nät och funderingar över liv och kärlek föds. Men. Och detta är ett stort MEN. Mot slutet av boken tar historian en fruktansvärd vändning. Det knyts i magen på mig och obeskrivliga känslor av sorg och obehag bildas. Det är hemskt, det är intensivt och det är tyvärr säkert något som händer i verkliga livet. Bokens slut är inte vad jag väntade mig och det lämnade mig med en stor sorg.


Jag vill inte avslöja något mer. Läs boken!!

Stum sitter guden - Anna Jansson

Jo, jag måste säga att jag gillade den.

En man hittas mördad på ett sätt som kan liknas vid ett Midvinterblot och har kopplingar till asatron. Maria Wern, som trodde att hon skulle få en lugn jul med sin man (strulig och hopplöst impulsiv) och deras två små barn dras in i mordet som tar allt hemskare proportioner och även kopplas samman med hennes privatliv...

I början av boken var jag inte så imponerad, men jag ändrade mig efter ett tag. Mordintrigen är väldigt spännande och Anna Jansson har gjort en research som imponerar på mig och jag får mycket kunskap om asagudarna som jag inte hade innan. Dessutom är intrigen sådär obehaglig och "psykisk" - något som jag alltid läser med skräckblandad förtjusning!

Något annat som jag uppskattar är att det handlar relativt mycket om Maria Werns familj, om hennes kamp att få ihop arbete och privatliv, om livet som hårt arbetande småbarnsmamma, om den jobbiga svärmodern och om hennes relation med maken. Och sånt gillar ju jag som bekant!

Så ja, jag kommer att läsa nästa bok i serien också! Jag är nyfiken på hur det går för Maria samt hur Anna Janssons skrivande utvecklas i de kommande böckerna.

Nu läser jag en oerhört fascinerande bok, nämligen Skilda verkligheter - en kärlekshistoria av Marianne Fredriksson. Oj vad bra den är! Mer om den när jag läst klart...

"Underbar och älskad av alla" - Martina Haag

Nu har jag i över en månads tid försökt med Vindens Skugga av Carlos Ruiz Zafón , men det där akuta begäret när man bara måste veta vad som händer NU eller när man bara inte kan lägga boken ifrån sig, det infinner sig inte. Så jag har gått emot en av mina principer - att aldrig lämna en bok icke färdigläst - och lagt den åt sidan.

Istället slukade jag Martina Haags debutroman Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra) . Den var för kort! Tog bara ett par timmar att läsa ut och jag ville ju ha MER! Den var i typisk Martina-anda och skulle, precis som hon själv sa i en intervju jag läste, kunnat handla om henne själv. Men huvudpersonen heter istället Isabella och kämpar febrilt för att bli en aktad skådespelerska. Väldigt febrilt faktiskt, så febrilt att hon lindar in sig i diverse hysteriska lögner som här och var leder till stora skratt hos mig.

Trots att boken är rolig så är den verkligen för tunn. Jag hade velat ha minst 100 sidor till och bara mer av allting. Mer om Isabella, mer om hennes kärleksliv, mer om hennes bästa kompis, mer om hennes mamma, mer om hennes tidigare liv, mer om hennes ambitioner, mer tokigheter, mer mer mer! Det känns som det fanns gott om tillfällen att utveckla. Men ändå, som det stora Martina-fan jag är, så rekommenderar jag boken, för den är verkligen hysteriskt rolig på sina ställen och helt skruvad. Vore man lite mer som Isabelle skulle livet bjuda på fler överraskningar tror jag...

Jag säger som jag brukar, läs och meddela mig vad du tyckte!Nu har jag börjat på en ny deckarserie, nämligen Anna Janssons. Den första boken heter Stum sitter guden och jag hoppas verkligen att jag gillar den, för det är ju underbart att ha en hel favorit-serie framför sig! En så länge har jag bara läst ett par sidor, men det verkar lovande.

Nästa deckar-projekt i tur efter Anna Jansson är Ian Rankin, som jag fått rekommenderad av allas vår kära Batbut!

Här finns länkar till ett antal tidningars recensioner av Martinas bok!

"Damernas Detektivbyrå" - Alexander McCall Smith

Siv, hos Bokdagboken (klicka på länken och scrolla ner lite, så hittar du hennes recension) blev omedelbart förälskad i den här boken. Det blev inte jag.

Handlingen i kort: Mma Precious Ramotswe i Botswana ärver pengar efter sin far och startar Botswanas första kvinnliga detektivbyrå. I boken får vi kortfattat läsa om ett flertalet (fåniga) "fall" som hon (förödande enkelt) löser. Vi får också en liten inblick i invånarna i Afrikas liv och leverne.

Okej, boken har en viss charm och ett visst underhållningsvärde. Mma Ramotswe har en underbar livssyn. Det var intressant att få en liten annorlunda inblick i Afrika. Men det känns lite som om Mma Ramoswe är någon form av karikatyrs-figur, det är väldigt svårt att ta det hela på allvar. Det är förmodligen inte tanken heller, men ändå. Jag kanske helt enkelt inte fattar poängen? Såg någonstans att den finns på en lista över världens bästa böcker eller något liknande. Och det ska bli en TV-serie. Så det är väl jag som inte riktigt fattat galoppen.

MEN, det underliga är, att om jag någon gång inte har något vettigare att läsa så kommer jag att läsa nästa bok i serien. Någonstans är jag lite nyfiken på vart det hela bär hän!

Läs den, och meddela mig vad du tycker!Det blev en väldigt emotsägelsefull "recension" det här... :-)

More Martina!

Yes!

Här kan du förhandsbeställa Martina Haags nya roman "Underbar och älskad av alla". Den kommer ut 21 september. Jag ska defenitivt beställa den omedelbums, vi lyssnade på "Hemma hos Martina" i bilen på väg till och från Norge och hon är ju bara SÅ rolig. Jag skrattade så tårarna sprutade åt hennes prov-sjungning för Björn och Benny. Hur kul som helst.

Låt den rätte komma in - John Ajvide Lindqvist

Jag var skeptisk. Tyckte den verkade lite väl...stylad. Lite väl "nu ska jag skriva något annorlunda". Men ack så fel jag hade. Den är fantastisk. Den lämnar mig med en känsla jag inte kan beskriva och det är ett mycket gott betyg. Men det tog ett tag innan jag var övertygad. Någonstans kring 200 sidor in i boken var jag fast. Ville bara veta.

Handlingen i korthet: Det är 1981. En ritualmördare som tömmer sina offer på blod sprider skräck i förorten Blackeberg. Huvudpersonen, den 12-årige Oskar är mobbad. Han träffar en tjej på gården, Eli. Hon verkar annorlunda och hon kommer bara ut när det är mörkt.

Det kan låta som en ungdomsbok. Det är det inte. Visst är den full av tonårsångest, men minst lika full av vuxenångest. Förortsångest. Den berör pedofili. Alkoholism. Mobbning. Droger. Men inte på något pretentiöst sätt, utan på ett speciellt sätt. Ett sätt som trollbinder dig. Ibland vrider du dig av obehag. Ibland är det nära till tårar. Ibland är det så rysligt spännande att det liknar inget annat.

Läs den. Här kan du läsa ett utdrag ur John Ajvide Lindqvists nyaste bok, Hanteringen av odöda. Snart i en bokylla nära mig.

Länktips!

Hittade denna sida om nordiska deckare med kvinnliga huvudpersoner Superbra!

Skaparen av den har också en annan sida som är godis för bokälskare.

Levnadsregler

Hittade Olivia Joules levnadsregler på den här sidan, och insåg hur bra dom är! Speciellt för någon som jag som alltid oroar för allt.

Boken Oliva Joules fria fantasier, av Helen Fielding är för övrigt mycket läsvärd! Om man är en fan av chic lit... Och det är ju jag :-) Borde det inte komma ut nåt mer av Helen Fielding snart?! Eller Marian Keyes. Jag får aldrig nog av henne.

Stenhuggaren - Camilla Läckberg

Nu har jag alltså läst klart Camilla Läckbergs tredje bok, "Stenhuggaren". Jag blev fast från första bladet på "Isprinsessan" och har sedan slukat de andra två så fort jag fått möjlighet!

Förutom att jag fascineras av Camillas otroliga fantasi (hur lyckas hon med alla personporträtt??) så älskar jag att följa Erika och Patriks liv (Patrik är polisen som löser brotten, Erika är hans sambo. Dom träffades i första boken och har nu hunnit få sitt första barn), det är något med dom som tilltalar mig, som får mig att känna mys-känslor och bara vilja veta mer om dom! Det är också spännande och gripande att följa Erikas syster Anna, som lever med an man som misshandlar henne.

I upptakten till den här boken hittas en 7-årig flicka drunknad, naturligtvis visar det sig vara mord. Parallellt med det så får vi följa händelser som sker från 1920-talet och framåt, där den bortskämda överklassflickan Agnes mot sin vilja gör en resa nedåt i klasserna... En resa som får ödesdigra konsekvenser för framtiden. Historierna vävs samman och intrigen tätnar!

Det var extra roligt att läsa den här boken, eftersom jag besökte Fjällbacka i somras och nu visste precis hur det såg ut vid bryggan där flickan hittades etc. Precis som med dom tidigare böckerna så hade jag problem med att lägga den ifrån mig. Jag kan verkligen rekommendera ni som missat Läckberg att läsa hela serien från början. "Stenhuggaren" slutade med en riktig cliffhanger kan jag lova! Dock så är bok nummer två, "Predikanten", fortfarande min favorit, den var otroligt bra skriven och hela intrigen och alla personporträtt var totalt klockrena! Den var precis så som en riktigt bra deckare ska vara, en riktig "page-turner"!

Go Camilla! Vill ha nästa bok nuuuuuu! :-)

Hur man närmar sig ett träd

Är titeln på dagens vill-ha-bok. Den är skriven av Eva Dahlgren. Här är handligen (hämtat från Piratförlagets hemsida) :

"Nu ska vi se om fegheten breder ut sig över sidorna. Om inställsamheten vinner över allt annat. Det kan bli så. Det är endel av mitt jobb. Inställsamhet. Piraterna ringde häromdagenoch sa att de ville göra en bok av det här. Detta min flykt. Mitt dåliga samvetes ord.Mina istället-för-ord. Jag kan inte ord.

Hur närmar man sig ett träd? Hur börjar man en föreställning. Hur skriver man en sång? Jag visste redan från dendagen jag bar väskorna uppför trappan på Chepstow Road att jag skulle vara tvungen att skriva denna färdbok över hur man går till väga när man inte vet hur man ska gå till väga.Jag visste att jag ville ha dessa sidor till nästa gång jag satt där och undrade hur. Hur närmar man sig ett träd? Hur kom-mer man på en melodi? Hur skriver man en text? Och om vad? Vad väljer man att skriva om. Av allt det som händer i mitt liv, vad är skrivbart. Jag vet inte. Men någonstans bland dessa sidor finns svaret. Innan jag börjar om, innan nästagång jag bestämmer mig för att slänga mig ut i tomma intet och skriva någonting, ska jag läsa denna bok högt för mig själv. För att påminna mig. Trösta kanske. Inge hopp. Jag sitterju trots allt här med skrivna texter. Melodier har kommit tillmig på något sätt. Det går upp och ner. Fram och tillbaks.Tänk om jag kunde lära mig att komma ihåg det. Kom ihåg det!

Jag ska läsa detta för att påminna mig. På torsdag ska jag spela in. Då ska jag tillsammans med människor jag intekänner leta efter det ljud som än så länge bara finns i mitthuvud. Skumt jobb. Sedan ska jag antagligen stå på en scen och sjunga dessa sånger för en massa andra människor jag inte känner. Dessa sånger funna i min källare, på vind och förstubro. Vad händer med en människa som har ett så skumt jobb. Jag vet inte. Två dagar innan denna bok ska gå till tryck kommer jag veta hur den här boken slutar. Jag ska ha denna färdbok som en påminnelse. Som en varning kanske. Kanske kan jag bli ett varnande exempel. En varningsbok. Det är vad det är. En larmrapport."

Intressant för oss boktokar med författardrömmar...

http://www.svb.se/SvB_papper/2003/Nummer_17/51650

Väntar leverans...


Idag borde min beställning från Adlibris komma. Jippi!

Efter boktips från Siv är jag så spänd på att få lägga till följande böcker i min samling (och naturligtvis ännu mer spänd på att få läsa dem!):

RUIZ ZAFÓN, CARLOS: Vindens Skugga
MCCALL SMITH, ALEXANDER: Damernas Detektivbyrå
AJVIDE LINDQVIST, JOHN: Låt den rätte komma in

Jag har också beställt Martina HaagsHemma hos Martina på CD. Tänkte det kunde vara lämplig lyssning för A och mig när vi är på väg till Norge. Försökte förklara handligen för honom häromdagen, han lät inte alltför upphetsad. Men heller inte helt negativ (tur för honom). Tror att det kan ge lite mysfaktor och härliga fniss under bilresan. I alla fall för mig och det är ju huvudsaken, hehe.

Har kommit till sidan 82 i "Stenhuggaren" nu och det är ack så lovande. Vill bara krypa ner under täcket, vara i fred och lääääsa. Speciellt fascinerad är jag över det här med Erikas och Patriks lilla nyfödding, hur det ska gå med deras förhållande och hur hon ska ta sig ur depressionen. Bebisfixeringen jag besitter får mig att sluka allt sånt med brinnande intresse.